Du är här

Dopet är en möjlighet till jämlikhet och upprättelse

Dopet är den allra äldsta kristna riten, själva urtecknet på att en människa ingår i den kristna församlingen och att hon omsluts av Guds nåd och välsignelse. Men vilken nytta har vi av dopet i vår vardag? Hur kan vi se på vårt dop för att på bästa sätt utvinna dess kraft och möjligheter?

Text: John Fahlnaes  Foto: Philippa Davin

Låt oss börja från början. För mer än tvåtusen år sedan står en judisk man vid namn Johannes ute i det karga landskapet vid Jordanfloden och erbjuder en upprättelse för människor. Han säger att de borde lämna det dåliga i sina liv bakom sig, vända om och ta emot det reningsbad, det dop som han erbjuder. De som vågar går ned till honom, där han står i Jordanfloden, och han sänker ned dem i vattnet. Symboliken är tydlig: vattnet renar, vattnet tvättar bort. Det är gott och väl, för på den här tiden trodde många att deras svagheter och synder fjärmade dem från Gud.

Att få bli upprättad och hel är vinsten

Men den stora vinsten var själva upprättelsen. Att få bli hel, att få bli ren från det dåliga, att få bli som det oförstörda barnet igen, att få en chans till. Inte konstigt att människor strömmade till i stora skaror för att få bli döpta av Johannes. Så en dag kommer en människa som vid den tiden är helt okänd, men som vi känner som Jesus från Nasaret. Han vill också bli döpt. Johannes tvekar, eftersom han menar att Jesus inte behöver dopet. Men Jesus insisterar och blir översköljd av vattnet. Kanske vill han visa människorna att alla – även han – mår bra av att bekräfta sin relation till Gud.

När Jesus senare i livet ger den så kallade missionsbefallningen till sina lärjungar säger han: Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.     

Dopet passar så oerhört väl in i Jesus hela framtoning. Att få vara helig, även om man inte känner sig så helig. Att få komma till Gud, även om man inte tycker att man borde få komma till Gud. Att få nåd, även om man inte tycker sig förtjänt av den. Upprättelse, till fattig som rik, frisk som sjuk, syndig som helig. Lika för alla. detta är den historiska bakgrunden. Nu, tvåtusen år senare, är dopet en av samhällets mest fundamentala ritualer. Men som med allt som är ”invant”, finns en risk att man glömmer meningen med ritualen. Ungefär som det kanske har blivit med julen i många avseenden.

Vad har den moderna människan för glädje av dopet?

Så frågan är: vad kan vi moderna människor ha för glädje av att vara döpta? Jag ställde frågan till Peter Bratthammar, som är kyrkoherde i Landvetter Härryda pastorat.     

– Det kristna dopet är ett unikt erbjudande i världen. Dopet är öppet för alla, helt utan avseende på vem man är eller vad man har gjort. Det är en väg in i gemenskap. Dopet river ner alla hierarkier, alla de skillnader som människor har skapat mellan sig är obefintliga inför dopet och inför Gud. Så för mig är dopet på många sätt detsamma som kyrkans värdegrund: att vi är lika. Vi är lika mycket värda. När vi döper ett barn - eller en vuxen - är det precis detta vi säger: i vår värld föds ingen till att vara finare eller sämre än någon annan. Inför Gud är vi lika värdefulla och viktiga.     

– Denna tanke vill jag gärna att vi dröjer kvar vid en stund, för det är just den tanken som kan bära oss genom livet. Tänk dig själv, vi gör ju alla saker på livets resa som blir konstiga, saker går snett. Ibland lite och ibland mycket. Vi har ju fått en fri vilja och det är just den fira viljan som ”ställer till det” för oss. Man talar ibland om det lite gammaldags begreppet synd, men själva ordet synd kommer från grekiskans hamartia, som betyder att missa målet. Så är det, vi har en avsikt som kanske är god, men vi missar målet och något som inte är gott inträffar. Att leva med det kan vara tungt, särskilt om det gäller viktiga saker i livet. Då är det en enorm kraftkälla att minnas att vi är döpta. Att det finns en direktkanal till Gud, där han säger jag älskar dig, vad du än gör eller har gjort. Om du vill så förlåter jag det du vill ha förlåtelse. Om du vill kan du få tillbaka den renhet, den oskuld du hade när du döptes i min sons namn. Tänk så många människor som blivit hjälpta i sin ångest och sin sorg, som blivit upprättade, känt att livet får en ny mening, bara genom att de är döpta, att relationen till Gud finns där, alltid kärleksfull, alltid redo att se oss, höra oss, omfamna oss.  

– Jag måste få säga att jag aldrig kunnat se någon form av synd hos ett barn. Förr trodde man ju gärna det, att alla var födda syndare. Men jag har döpt så många barn vid det här laget och jag slås varje gång, när jag ser in i deras ögon, att jag möts av Guds egen blick, ingenting annat. Det finns ingenting som är orent hos den nyfödda. Kanske är det därför Jesus säger att vi ska försöka vara som barn för att på bästa sätt närma oss Gud? Och det är också därför vi kan ha nytta av att ”leva i våra dop”, för genom dopets upprättande verkan på den vuxna individen får vi faktiskt möjlighet att ännu en gång låta våra ögon vara Guds ögon, får vara förlåtna, rena och – inte minst – ger andra människor en chans att möta Gud genom våra egna ögon.  

Hur fungerar ditt dop i din vardag

Hur ska man då göra för att bäst kunna ta vara på dopet i sin vardag?     

– Jag skulle vilja säga att dopet är en möjlighet att få en paus i sin stressiga vardag. Man kan samla sig själv genom en enkel bön: Se här, Gud, vad bra detta jag gjort har blivit. Tack gode Gud för detta. Men, du känner också mina brister. Skölj nu bort allt som gått snett, skölj bort det med mitt dopvatten. Amen. – Så enkelt kan det vara. En annan viktig nytta med dopet är att den som är döpt kan känna att den för det första ingår i en grupp, ett sammanhang, den kristna gruppen, och att den för det andra är en del av ett verkligt gott sammanhang, att man är en del av det goda laget, i sällskap av människor som i grunden strävar efter det goda. Varje gång någon döps växer denna skara. Och just nu på jorden växer den mycket snabbt. Varje dag upptas uppemot 100 000 människor i den kristna församlingen i världen. Det är ungefär ett Borås om dagen. 100 000 människor som alla får möjligheten till jämlikhet, frihet och upprättelse. Det tycker jag känns fantastiskt!