Du är här

"Det är klart att vi kommer från aporna"

Vad är rätt, bibeln eller evolutionsteorin? Frågan om jordens uppkomst och arternas utveckling har diskuterats länge och intensivt inom både kyrkan och vetenskapen. Den vanligt förekommande fördomen om att bibeln skulle förneka evolutionsteorin bidrar till en farlig polarisering, menar Margaretha Josefsson, präst i Landvetter Härryda pastorat.
Margaretha ler och tittar bort från kameran. Hon har mörkblont,uppsatt hår och läppstift.
Margaretha önskar en större dialog i samhället. Både mellan skolan och kyrkan och mellan naturvetenskapen och tron.

Hösten är på intåg och pastoratet har börjat bubbla igen efter en lugn och varm sommar. Hösten håller på att planeras och den årligen återkommande nystarten skapar en speciell spänning i lokalerna. Det lugn som än så länge infinner sig i korridorerna kommer snart att bytas ut mot livfull aktivitet. 

En av höstens planer är att öka fokuset på att ta med vetenskapen in i kyrkan. Det är ingen tillfällighet att det händer just nu, utan en strategi för att underlätta samtal mellan kyrkan och det övriga samhället, menar Margaretha Josefsson.

– Det finns onödig klyfta mellan de som tror och de som inte gör det. Det leder till att det blir tabubelagt att säga att man tror på Gud eller att man är kristen. Den andra sidan i sin tur förlorar kunskap inom områden där kyrkan har en lång erfarenhet, exempelvis gällande emotionella frågor och sorg.

Hon menar att det finns stora fördomar kring vad en kristen person tror om evolutionsteorin och hur intresserad en troende är av vetenskap, vilket påverkar samtalen i såväl skolvärlden som fikarummen. 

– Det finns en grov, generaliserad bild av att en kristen person i dag inte bejakar vetenskapen, såsom Darwins lära och Big Bang. Ofta får vi en stämpel om att ha en väldigt svartvit världsbild, vilket inte är sant.

Bilden som förmedlas till henne kring vad hon borde tycka och tänka är ingenting som hon känner igen sig i. Margaretha älskar vetenskap. Men vad kommer då fördomarna ifrån?

– Kyrkan har haft problem med att säga att ”vi tror att berättelsen om Adam och Eva är sant, men inte bokstavligt”. Bibeln är en betydelsebärande berättelse som lär oss om vad det är att vara människa och som berättar en berättelse om Gud och människan i alla tider. Det är inte en slump att Adam betyder ”människa” och Eva betyder ”hon som är moder till allt levande” på Hebreiska, säger Margaretha.

Hon själv tror att Bibeln är en bok som vi behöver förhålla oss till på samma sätt som vi förhåller oss till alla andra typer av böcker. Inom bibelforskningen pratar man om ett historisktkritiskt förhållningssätt. Man tittar då på i vilken situation texterna uppkom, vilka källor texterna har och vad texterna kan ha betytt i situationen då de skrevs kontra vad de kan betyda i dag. Det är ett komplext sätt att betrakta texter, vilket Margaretha anser är nödvändigt på grund av texternas komplexa natur. 

– Det finns personer som anser att det går att läsa bibelboken precis rätt av. Svenska kyrkan har inte den synen, utan ser Bibeln som ett bibliotek av böcker som gestaltar ett möte mellan Gud och människa genom tiderna. I det finns många olika typer av litteratur och texter. Bibeln rymmer Guds ord, men ska inte läsas som en kokbok eller en uppslagsbok. Vi tror att Gud är på riktigt och att han har varit med och inspirerat människorna som muntligen har traderat berättelserna och sedan skrivit ner dem. Då måste vi också tro att samma Gud inspirerar oss när vi läser den, så att vi kan förstå det som står på rätt sätt.

Margarethas kärlek till både tron och vetandet började tidigt. Som barn ville hon bli läkare och valde därför naturvetenskaplig linje i gymnasiet. Trots det stora intresset så gick skolan inte så bra som hon hade hoppats. Efter att ha insett att hon var för poetiskt lagd för att fokusera på kroppens komplexa funktionalitet och att hon dessutom upptäckte att blod var lite läskigt så bestämde hon sig för att byta till den teologiska banan.

– Som ideologi betraktat så är kristendomen ganska dålig, men jag tror inte på kristendomen som en ideologi. Jag tror i mitt hjärta för att jag har mött saker som är större än rationella slutsatser. 

Hon kopplar sin syn på tro till något så mänskligt som att bli kär.

– När vi älskar någon så gör vi det inte först och främst med vårt förnuft. Vi gör det med hjärtat, men vi är inte heller bara ett känslomässigt hjärta som springer iväg, utan rationaliteten finns så klart där också. 

Vi blickar bakåt i historien. Vetenskap är ingenting nytt för kyrkan, utan tvärt om. Ett tydligt exempel är viktiga vetenskapliga upptäckares koppling till kyrkan. Inte alla vet att Big Bang-teorin formades av en forskare som också var katolsk präst. I dag syns kyrkans koppling till vetenskapen bland annat i det stora naturvetenskapliga Cusanusprojektet och genom åsikter från Ärkebiskop Antje Jackelen. Hon har forskat inom området och anser att tro och vetenskap vare sig är samma sak eller i motsats till varandra. Enligt henne finns en fruktbar spänning mellan de två områdena som behöver utforskas i en dialog mellan människor. Margaretha Josefsson håller med.

– Jag önskar en större dialog i samhället. Både mellan skolan och kyrkan och mellan naturvetenskapen och tron. Jag tror att vi har allt att vinna på det. Det kan bidra till att riva ner onödiga hinder och fördomar som gör att barn som är kristna och tror på dinosaurier inte känner sig accepterade som en hel person.

Framöver kommer Landvetter Härryda Pastorat att ge vetenskapen ännu större plats i kyrkan. Med det vill man bjuda in till just det samtal som Margaretha tror behövs.

– I dag har vetenskapen en stor plats i kyrkan, framförallt när det gäller familjegudstjänsterna. Man ska kunna komma med sin tyrannosaurus Rex eller flygödla och få vara där med den. Det är klart att vi kommer från aporna. Det är inget hot, säger hon.