Du är här

Jultiden

Advent

Adventstiden är en förberedelse för  Herren Jesus Kristus symboliska ankomst på juldagen. (latin: adventus Domini = "Herrens ankomst") Under medeltiden var perioden mellan Luciadagen fram till juldagen också en fastetid. Fastan inleddes med en dags festande och övergick sen till fasta där lutfisk var den enda tillåtna maten.

Idag är adventstiden präglad av våra käraste traditioner. Vi pyntar, fixar, handlar och fylls av förväntan. Många svenskar går i kyrkan på första advent och ser kyrkbesöket som en naturlig del av sitt julfirande.

Juldagen

Julen firas till minne av Jesu födelse (Luk 2:1 ff). Jesu födelse symboliseras av stjärnan över kristusmonogrammet, ett ljus som lyser upp i mörkret och vägleder. Exakt vilket datum Jesus föddes vet man inte riktigt, inte heller varifrån ordet "jul" kommer.

Jesus födelsedag började firas på 300-talet. Datumet 25 december valdes sannolikt som en motvikt till hyllandet av solguden. Den 25 december var romarnas stora festdag då man firade den obesegrade solens dag.

Innan det kristna budskapet nådde våra breddgrader brukade nordborna den här tiden på året hålla en offerfest, midvinterblotet. Det var kring denna fest som den fornnordiska julen växte fram.

Julafton

I Sverige har julafton, den 24 december, blivit den viktigaste dagen under julhelgen. I kyrkorna läses julbönen, antingen som avslutning på adventstiden eller som inledning till julfirandet. I julnattsmässan firas den heliga natten och i julottan inkarnationens mysterium. Jesus föds på julnatten, det lästa och predikade Ordet blir människa.

Kristusmysteriet

Det vi firar under  julen är att en frälsare har fötts genom Guds inkarnation. Jesus är både människa och Gud, med Jungfru Maria som moder och Gud som fader.

Adam var enligt Bibeln den första människa som Gud skapade. Adam svek Gud och eftersom Adam är allas vår stamfader föll hela mänskligheten in på samma avväg. För att rädda människorna sände Gud Jesus, vars uppgift blev att föra mänskligheten tillbaka till Gud.

Jesus måste vara Gud för att klara sin uppgift och han måste vara människa för att frälsningen ska kunna ske i människosläktet.

Nyårsdagen

Åtta dagar efter sin födelse får Jesus sitt namn. Jesus betyder "Herren frälser". Jesu namn firas i den kristna kyrkan som en påminnelse om att ingen annan än Jesus kan frälsa mänskligheten. "Hos ingen annan finns frälsningen, och ingenstans bland människor under himlen finns något annat namn som kan rädda oss." (Apg 4:13)

Trettondagen

Tretton dagar efter jul infaller trettondagen, eller Epifania som betyder uppenbarelse. Från början firades trettondagen till minne av Kristi dop, vilket fortfarande görs i vissa länder. På trettondagen i Sverige firar kyrkan Guds uppenbarelse bland människorna, hans härlighet och missionen. Kristi dop firas först nästkommande söndag..

Trettondagen är i de flesta kristna länder julens avslutning. I Sverige däremot är inte julen slut förrän Tjugondag Knut.

Tjugondag Knut

I Sverige, Finland och i vissa delar av Norge betraktas Tjugondag Knut som julens sista dag. Hertig Knut Lavard ansågs av sina anhängare vara martyr och helgonförklarades. Hans dödsdag är egentligen den 7 januari, men i slutet på 1600-talet fördes i den svenska almanackan namnet Knut över till den 13:e januari. "Tjugondag Knut kör julen ut" är ett uttryck som började användas på 1700-talet. Orsaken till varför man förlängde julen är oklar. Vissa menar att den tidiga kristna kyrkan i Norden ville inkludera tiden för det hedniska midvinterblotet i julhelgen.