Du är här

Läsråd för bibeln

Genom att lära oss om vad bibeln är och hur den kan användas, blir den ett levande dokument som kan få verka positivt i våra liv.

Bibeln är inte en enda bok utan består av flera olika delar: Gamla testamentet, Apokryferna och Nya testamentet. De i sin tur är uppdelade i sammanlagt 77 olika böcker.

Av tradition brukar bibelböckerna indelas i kapitel och verser. Till exempel anger 2 Mos 31:18 bibeltexten ur Andra Moseboken, kapitel 31, vers 18, där Mose tar emot stentavlorna. Kapitelindelningen fanns inte från början, och särskilt versnumreringen är mycket sen; i Sverige infördes den först 1618.

Numera är texten också försedd med mellanrubriker som gör att man kan orientera sig.

Bra att veta om översättningen
Ingen biblisk skrift finns kvar i original. Bibel 2000 utgår från bevarade avskrifter av originaltexterna, Gamla testamentet har till exempel översatts från den hebreiska standardtext som brukar kallas den masoretiska texten, representerad av en handskrift från 1008 e Kr.

När en bok skrivs av för hand uppstår alltid fel: bokstäver förväxlas, ett ord eller en hel rad tappas bort, man läser fel i en otydlig förlaga etc. Därför kan enstaka äldre handskrifter, till exempel Dödahavsrullarna, avvika från den standardtext man översätter. Översättarna måste självständigt avgöra på vilka punkter översättningen ska utgå från andra vittnen om grundtexten. Dessa avvikelser anges i en särskild avdelning – Textkritiska anmärkningar.

Fotnoterna berikar läsningen
Man kan läsa bibeln med behållning utan att känna till historiska eller geografiska detaljer. Men ofta ger kunskapen en närvarokänsla som berikar. Och det finns saker i innehållet som är svåra att ta till sig utan vägledning. På liknande sätt är det värdefullt för tillägnelsen av en text om man som nutida läsare får hjälp med att leva sig in i bilder och symboler. Ofta redovisas alternativa tolkningar i noterna. Att noterna tar upp olika tolkningsmöjligheter berikar läsningen, oavsett vilken av dem som man själv anser vara mest sannolik.Noterna kan ange andra möjliga översättningar eller klarlägga språkliga egenskaper i texten som inte framgår av översättningen. Ibland markerar noten att grundtexten och därmed översättningen är osäker.

Där finns också andra påpekanden om förhållanden i grundtexten som påverkat översättningen. Det kan exempelvis gälla avsnitt där den hebreiska texten tycks vara skadad eller är oklar på ett sätt som gör att översättningen är osäker. Noterna ger också upplysningar om seder och bruk och om historiska och arkeologiska förhållanden.

Uppslagdelen förklarar
I somliga noter möter man tecknet >, ett vägmärke som pekar mot Uppslagsdelen, där det finns artiklar om ett bestämt ord eller ämne.Uppslagsdelen behandlar ord och ämnen som antingen återkommer ofta eller kräver en utförligare förklaring. Uppslagsdelen är inte ett fullständigt bibellexikon, trots att den ser ut som ett sådant. Den har enbart uppslagsord om saker som texten tar upp. Den har inga uppslagsord som anses självklara eller som man lätt får kunskap om på andra håll.

Bibeln citerar, kommenterar och refererar sig själv
Bibeln består av många texter som ständigt citerar, refererar och kommenterar varandra. Viktiga och tydliga samband kan ibland tas upp till behandling i noterna och uppslagsdelen. Men det är i parallellhänvisningarna som alla uppenbara samband noteras fullständigast. Noterna kompletterar bibeltexterna med förklarande kommentarer och med kunskaper utifrån. Parallellhänvisningarna lyfter fram förbindelserna mellan olika bibeltexter.